Muskelryckningar

Muskelspringning Àr vanligtvis harmlös. Men det kan ocksÄ vara en allvarlig sjukdom bakom den. LÀs mer pÄ The-Health-Site.com nu!

Muskelryckningar

muskelryckningar Àr en ofrivillig och plötslig början av muskelkontraktion. Muskeltrakten kan ha olika intensiteter och pÄverka nÀstan alla muskelgrupper i kroppen. Det Àr emellertid sÀrskilt vanligt i extremiteter och ansikte. Muskelspringning Àr vanligtvis harmlös, men pÄverkar livskvaliteten hos de drabbade. Men det kan ocksÄ vara en allvarlig sjukdom bakom symtomen. Utlösare Àr ofta sjukdomar i nervsystemet. LÀs hÀr allt du behöver veta om muskeltraktning och hur man behandlar symtom.

produkt~~POS=TRUNC

muskelryckningar

  • beskrivning

  • Orsaker och möjliga sjukdomar

  • NĂ€r behöver du en lĂ€kare?

  • Vad gör lĂ€karen?

  • Det kan du sjĂ€lv göra

Muskeltrakt: Beskrivning

Muskelryckningar

Otillbörliga och plötsliga inbrott i musklerna kallas muskeltraktning, ofta ocksÄ som muskeltrÀngning. De kan variera i allvar. Hos vissa mÀnniskor, hela muskelkramper, som epilepsi. Muskeltrakten Àr tydligt synliga hÀr (med. myoklonus) och sÄ utbuktar att det finns risk för skada. Men det kan ocksÄ vara vÀldigt smÄ rörelser förekommer, som bara Àr synliga som skakningar under huden (med. fascikulationer).

TrÄgen Àr rytmiska eller arytmiska, de kan intrÀffa en gÄng eller med jÀmna mellanrum. Muskelkontraktioner, som upprepar sig rytmiskt, mediker ocksÄ som tremor, Det kan pÄverkas olika muskler och muskelgrupper: (. SÄsom ryckningar i ögonlocket eller tandagnisslan) ansiktsmuskler, muskler i armar och ben, mer sÀllan, kÀrnan muskler.

I fasciculations kallades trÄkningarna i smÄ muskelbuntar, fascikaler. En distinktion görs mellan godartade fascikationer och patologiska fascikationer, som Àr mycket sÀllsynta och har en allvarlig sjukdom som orsak.

Ibland kan muskelstrÀckningen förstÀrkas eller aktiveras medvetet, detta kallas en myoclonus. I andra fall kan yttre stimuli som beröring, ljus eller buller orsaka rubbning av musklerna (reflex myoklonus).

Det mesta av muskelstrÀckningen gÄr utan smÀrta. Men det kan Ätföljas av smÀrtsamma muskelkramper. Uttryckt muskelstrÀckning begrÀnsar starkt de som drabbats av vardagen, eftersom mÄlorienterade rörelser som att Àta, dricka eller skriva blir svÄrare. Ofta blir rubbning svÄrare i stressiga situationer, stigmatiserande patienter som "nervösa" eller "osÀkra".

Muskelspringning: orsaker och möjliga sjukdomar

Sprutning av musklerna kan förekomma som ett samtidigt symptom pÄ mÄnga neurologiska sjukdomar. Dessa inkluderar störningar i nervsystemet, sÀrskilt i hjÀrnan och ryggmÀrgen och musklerna i nervcellerna.

Men inte alltid finns det en sjukdom bakom den. Fascinationer Àr ofta ofarliga. SÄ 70 procent av befolkningen har sÄ kallade sömnkramper, som Àr medicinskt fullstÀndigt ofarliga. Ibland finns det en tillfÀllig nervös irritation bakom symtomen.

Sjukdomar som orsakar muskeltrÀngning

  • Tics, Tourettes syndrom
  • epilepsi
  • feberkramper
  • Multipel skleros (MS)
  • Amyotrofisk lateralskleros (ALS)
  • parkinson
  • Creutzfeldt-Jakobs sjukdom
  • Wilsons sjukdom
  • Diabetes mellitus
  • HjĂ€rninflammation eller hjĂ€rnblödning
  • Cirkulationssjukdomar, virussjukdomar och bakterieinfektioner
  • Ortopediska störningar med nervirritation
  • Essentiell tremor (ET): Han cyklade som en sjĂ€lvstĂ€ndig sjukdom. Hos 60 procent av patienterna Ă€r ET Ă€rftligt. Sjukdomen leder till en betydande minskning av livskvaliteten. Till exempel, i upphetsningstillstĂ„nd kan patienter inte lĂ€ngre hĂ„lla föremĂ„l.
  • Restless Legs Syndrome: en neurologisk sjukdom dĂ€r den anvĂ€nds frĂ€mst i lugn situationer domningar och ofrivilliga rörelser i benen, mer sĂ€llan, armarna.

Andra faktorer som orsakar muskeltrÀngning

  • Mental obalans, till exempel kĂ€rlekssjukdom
  • pĂ„kĂ€nning
  • Stimulerande Ă€mnen som koffein
  • Alkohol och droger
  • Kall och hypotermi
  • magnesiumbrist
  • hypoglykemi
  • KlĂ€mning av nerver
  • Biverkningar av droger
  • Direkt nerv irritation efter undersökningar (t ex hjĂ€rnvatten undersökning)

Är du sjuk och vill veta vad du har? Med Symptom Checker blir du smartare pĂ„ nĂ„gra minuter.

MuskelstrÀckning: NÀr behöver du se en lÀkare?

Om muskeltrĂ€ngning Ă€r vanligare, sök lĂ€kare frĂ„n en lĂ€kare för att utesluta ett farligt tillstĂ„nd. Även med vĂ„ldsam myoklonus, som kan Ă„tföljas av smĂ€rtsamma kramper, Ă€r en doktorsbesök vĂ€sentlig. Eftersom muskeltraktning ofta orsakar nervsjukdomar, Ă€r en neurolog den rĂ€tta personen att kontakta.

Sjukdomar med detta symptom

  • Creutzfeldt-Jakobs sjukdom
  • encefalit
  • epilepsi
  • Japansk encefalit

MuskelstrÀckning: Vad gör lÀkaren?

PÄ grund av de olika orsakerna till muskel ryckningar en utarbetad differentiell diagnos Àr vanligtvis nödvÀndigt. SÄlunda kan en underliggande sjukdom hittas eller uteslutas.

MuskelstrÀckning: Diagnos

För att fÄ en rÀttvisande bild av arten och graden av muskelryckningar, kommer att be lÀkaren först nÀr, hur ofta, var och under vilka omstÀndigheter, muskelryckningar du upplever. ocksÄ information om utlösande hÀndelser som en skada eller en nyligen undersökning av nerverna Àr viktigt.

Uppgiften om mediciner du tar kan ge utbildning om orsakerna till muskelryckningar. LÀkaren kommer ocksÄ att be om befintliga förhÄllanden kÀnda, till exempel epilepsi eller medföljande symptom som förbrÀnning av muskler, smÀrta eller feber.

Följt av en fysiskt och neurologisk undersökning, Endast pÄ detta sÀtt sjukdomar kan uteslutas som en möjlig orsak till muskelryckningar. AnvÀnda elektriska mÀtningar lÀkaren nerv och muskelfunktion och reflexer kan kontrollera. SÄdana undersökningsmetoder Àr till exempel:

  • Elektrokirurgisk (ENG): En kort elektrisk impuls irriterar de perifera nerverna. man kan mĂ€ta nervledningshastigheten tvĂ€rs den triggade spĂ€nningsĂ€ndring.
  • Elektromyografi (EMG): I denna studie bestĂ€ms den elektriska aktiviteten i muskeln.
  • Elektroencefalografi (EEG): HĂ€r mĂ€ts hjĂ€rnans elektriska aktivitet.

Beroende pÄ resultaten kan ytterligare undersökningar vara meningsfulla:

  • BerĂ€knad tomografi (CT)
  • Magnetisk resonanstomografi (MRT): Detekterar hjĂ€rnskada eller tumörer.
  • AvlĂ€gsnande av muskelvĂ€vnad (biopsi)
  • CerebrospinalvĂ€tska analys (spinal tap): SĂ„ kan till exempel kĂ€nna igen multipel skleros (MS).
  • röntgenbilder
  • Blod- och urintest kan upptĂ€cka till exempel Wilsons sjukdom.
  • Genom administrering av L-dopa, ett förstadium till dopamin, kan man visa Parkinsons sjukdom a.
  • BlodkĂ€rls undersökningar
  • Ortopediska undersökningar
  • allergitester
  • Psykologiska eller psykiatriska undersökningar

MuskelstrÀckning: Terapi

den terapi i muskelstrÀngar beror det pÄ vad orsaken Àr. Men det finns olika möjligheter.

avkoppling: Infekterade krÀver behandling ingen sjukdom bakom muskelryckningar, ofta försvinner pÄ egen hand. En förÀndring i de enskilda fall rekommenderas om stress Àr avtryckaren av muskelryckningar. AnvÀndbar Àr avslappningsmetoder som yoga, autogen trÀning eller progressiv muskelavslappning.

mediciner: Sjukdomar som triggers muskelryckningar kan behandlas med olika mediciner och droger. Mot tics och Tourettes syndrom att hjÀlpa sÄ kallade neuroleptika, vilket dÀmpar funktionerna i centrala nervsystemet.

Epilepsi behandlas ocksÄ med medicinering. Möjliga aktiva ingredienser Àr karbamazepin, valproinsyra eller klonazepam. I hjÀrninflammation mÄste snabbt medicinering tas, annars kan det leda till en livshotande tillstÄnd.

Essentiell tremor kan lindras med betablockerare eller antiepileptika, hittills finns det ingen möjlighet för en viss behandling. Amyotrofisk lateralskleros Àr inte orsaken behandlingsbar. Sjukgymnastik och arbetsterapi kan hÄlla sjukdomen sÄ lÀnge som möjligt, men i en acceptabel.

Ibland muskelryckningar Àr bieffekt av vissa mediciner. I det hÀr fallet bör du diskutera med din lÀkare om att fortsÀtta att ta dessa mediciner, byta till ett annat lÀkemedel eller möjligen lösa.

drift: I vissa epileptiker kan behövas en operation av hjÀrnan regionen pÄverkas. Patienter med vÀsentlig tremor kan ocksÄ dra nytta av operation. Eftersom en permanent störning signal sÀnds i ett visst omrÄde i hjÀrnan vid denna sjukdom, kan man rensa detta omrÄde med hjÀlp av en operation.

MuskelstrÀckning: Du kan sjÀlv göra det

En vanlig utlösare av fasciculation Ă€r stress. Det kan du göra till exempel avslappningsövningar motverka. Försök ocksĂ„ att undvika stressfaktorer. Även med en rad olika tillstĂ„nd, kan muskelryckningar lindra pĂ„ kort sikt genom autogen trĂ€ning eller yoga. Ett exempel Ă€r vĂ€sentlig tremor.

Ibland kan man balanserad diet hjÀlper till att minska muskeltraktning. alkohol och stimulerande droger du borde bÀttre undvika det. Var uppmÀrksam pÄ en tillrÀckligt magnesiumintagOm dessutom smÀrtsamma kramper uppstÄr till muskelryckningar. Större mÀngder av mineralmaterialet fastnat, t ex i gröna grönsaker som spenat, broccoli, bönor eller Àrtor, men ocksÄ i korn som havre, vetekli eller ris. Om du gillar frukt Àr bananer innehÄller relativt höga halter av magnesium. Intaget av magnesium tabletter mot muskelryckningar Du bör diskutera detta med din lÀkare först.

Muskelryckningar

FAQ - 💬

❓ Varför fĂ„r man ryckningar i muskler?

👉 Det viktigt att komma ihĂ„g att ofrivilliga muskelryckningar Ă€r vanligt förekommande hos helt friska personer. Muskelryckningar kan triggas av stress, sömnbrist, magnesiumbrist, olika hormonsjukdomar och andra sjukdomar i nervsystemet. Det Ă€r sĂ€llan som muskelryckningar Ă€r första symtom pĂ„ ALS.

❓ Är muskelryckningar farligt?

👉 Ibland kan man fĂ„ muskelryckningar i en arm eller ett ben efter trĂ€ning. Ryckningarna Ă€r vanligen ofarliga och beror pĂ„ att en nerv ”hĂ€ngt upp sig” och skickar en ström av signaler till muskeln. Varför det sker vet forskarna inte.

❓ Vad kan man göra Ă„t muskelryckningar?

👉 Du kan lindra ryckningarna genom att massera med varmt vatten med hjĂ€lp av en kompress eller en liten handduk. Om ryckningarna hĂ„ller pĂ„ i flera dagar kan du anvĂ€nda ögondroppar som innehĂ„ller antihistamin. Antihistamin kan bromsa kramperna i de smĂ„ musklerna kring ögonlocken, vilket kan ge en viss lindring.

❓ Varför bubblar det i musklerna?

👉 Varför poppar det i benen? Svar: Det du upplever Ă€r antagligen mikrokontraktioner i muskeln, det vill sĂ€ga att vissa muskelfibrer drar ihop sig utan att hela muskeln gör det. Det Ă€r en form spasm (ofrivillig okontrollerad ryckning), och man kan Ă€ven sĂ€ga att det Ă€r en typ av, eller ett försteg till, kramp.

❓ Hur börjar sjukdomen ALS?

👉 De första symtomen kan komma plötsligt, men börjar ofta som en svaghet i tungan eller i en hand, en arm eller ett ben. DĂ€refter sprider sig svagheten till andra viljestyrda muskler. I början av sjukdomen Ă€r svagheten ofta asymmetrisk och pĂ„verkar muskler pĂ„ samma sida av kroppen.

❓ Vilka symtom ger magnesiumbrist?

👉 Symtom pĂ„ magnesiumbrist

  • trötthet.
  • muskelkramper.
  • depression.
  • förvirring.
  • hĂ„glöshet.
  • rytmrubbningar i hjĂ€rtat.

❓ Hur kĂ€nns muskelsammandragningar?

👉 Diagnosen misstĂ€nks vid tilltagande kraftnedsĂ€ttning i musklerna, oftast i armar, hĂ€nder, underben och fötter. Undersökningen visar en asymmetrisk muskelsvaghet och försvagade eller bibehĂ„llna senreflexer i de drabbade kroppsdelarna samt ibland förlust av muskelmassa och muskelryckningar.

❓ Varför fĂ„r man ryckningar i kroppen nĂ€r man sover?

👉 NĂ€r vi somnar kan övergĂ„ngarna mellan icke-REM-stadierna gĂ„ snabbt, ibland pĂ„ bara nĂ„gra sekunder. En teori om varför vi rycker till Ă€r att hjĂ€rnan fĂ„r motstridig information nĂ€r insomnandet och muskelavslappningen gĂ„r snabbt. Teorin gĂ„r ut pĂ„ att hjĂ€rnans motoriska kontroll och sömnaktiviteten inte Ă€r matchade.

❓ Hur kĂ€nns muskelryckningar?

👉 Över tid kan ocksĂ„ smĂ„ muskelryckningar (fascikulationer) och muskelförtvining uppstĂ„ i armar och ben, som resultat av en permanent nervtrĂ„dsskada. Muskelsvagheten i hĂ€nderna gör att det blir svĂ„rare att utföra precisionsrörelser, som att skriva eller att knĂ€ppa knappar.

❓ Vilka sjukdomar ger muskelkramp?

👉 Sjukdom/tillstĂ„nd Isaacs syndrom Ă€r en neuromuskulĂ€r sjukdom och Ă€r det mest kĂ€nda syndromet med neuromyotoni (neuro = nerv, myotoni = muskelstelhet). Neuromyotoni Ă€r ett tillstĂ„nd, som beror pĂ„ att skurar av snabba nervimpulser leder till muskelryckningar och muskelkramp.

❓ Hur börjar ALS?

👉 De första symtomen kan komma plötsligt, men börjar ofta som en svaghet i tungan eller i en hand, en arm eller ett ben. DĂ€refter sprider sig svagheten till andra viljestyrda muskler. I början av sjukdomen Ă€r svagheten ofta asymmetrisk och pĂ„verkar muskler pĂ„ samma sida av kroppen.


Gillar Du? Dela Med VĂ€nner: