Paod (perifer arteriell sjukdom)

Paod representerar perifer arteriell ocklusiv sjukdom, arteriella cirkulationsrubbningar i armar och ben. Mer praktisk guide paod.

Paod (perifer arteriell sjukdom)

synonymer

Claudicatio, perifer arteriell ocklusiv sjukdom

definition

paVK-behandling

PAOD är en förkortning av perifer kärlsjukdom. Det är en arteriell cirkulationsproblem i armar och ben. I upp till 90% av fallen är benen påverkas endast ca 10% av patienterna har cirkulationsproblem i armarna.

cirkulationsproblem börjar vanligtvis obemärkt och smygande. Inledande symtom som tillfällig smärta i benen är ofta inte tas på allvar. Således är i början av behandlingen i PAOD enas ofta avsevärt. Ofta inte bara ben artärer vid baslinjen, sedan minskat, men även hjärtat och cerebral blodkärl.

Termen claudicatio av perifer kärlsjukdom har blivit populär på grund av en catchy bild. För personer med cirkulationsproblem kvarstår ofta gånger står framför skyltfönster för att möjliggöra sönderfallet av smärta i benen.

frekvens

Enligt den tyska Society for Vascular Medicine ca 4,5 miljoner människor i Tyskland lider cirkulationsproblem. resulterade också i en landsomfattande studie som var femte läkare och patient har en upplaga problem utan att veta om det. Mer än 75% av alla av PAOD påverkade dö av en hjärtattack eller stroke.

symptom

Förutom smärta i benen (mycket sällsynta i den fattiga) indikera andra symptom till cirkulationsproblem. Sålunda, de påverkade extremiteterna är ofta blek och kall bakom vasokonstriktion, är puls inom dessa områden ofta inte påtaglig. Dessutom, sår, skador och sår läker mycket svårt. Ibland kommer med massor till muskelsvaghet.

Stadier av PAOD

dela medicinsk PAOD enligt deras svårighetsgrad i fyra steg ett. Det finns två klassificeringar: klassificering av Fontaine och Rutherford klassificering. I Tyskland är klassificeringen av Fontaine används mest. Därför följande avsnitt gäller endast för detta.

  • I steg I problemen cirkulations gör sjukdomen ofta inga symptom. Icke desto mindre små förträngningar i artärerna är närvarande. I detta skede är cirkulationsproblem ofta en tillfällig upptäckt och upptäcks under en annan utredning. Förekomma, men klagomål, särskilt smärta i benen, de bör tas på allvar och leda till läkaren.
  • I steg II av PAOD resulterar i typiska kalv smärta, som tvingar dem att stå stilla. Dessa symtom är vanligen grupperade under beteckningen claudicatio. Detaljerad information om jag läs guide claudicatio.
  • I stadium III smärta, speciellt fötter och tår. Smärtan uppstår i synnerhet i vila och liggande (ofta på natten) på. Ofta huden i det drabbade området är blekare och kallare än normalt.
  • I steg IV vävnaden har skadats i foten. Även de minsta skador i foten knappt läka. Ofta sår formen på fötter och tår. I vissa fall, amputation av de drabbade foten hjälper bara.

orsaker

Vanligaste orsaken till PVD är åderförkalkning ökar. Sällan, vaskulit, inflammatoriska kärlsjukdomar från reumatiska tillstånd och den så kallade entrapment syndrom är (en cirkulationsrubbning i underbenet som ett resultat av skada på knävecksartären) som ansvarar för cirkulationsproblem.

Arterioskleros och cirkulationsproblem

I PAOD åderförkalkning smalnar kärlen vanligast i benen. Som ett resultat av detta område denna förträngda blodkärl inte längre tillräckligt levereras med syre och näringsämnen i vävnaden. Denna otillräcklig tillgång leder till smärta. Ju längre desto mindre medföljande området expanderar, desto mer uttalad är symptomen på PAOD. Grov PAOD orsakas av rökning, höga blodfettnivåer, högt blodtryck och diabetes. Sällan finns en ärftlig benägenhet för cirkulationsproblem.

utredning

Misstanke om PAOD diagnos ger initialt typiska symtom och en fysisk undersökning. Till exempel om pulsen av knäet eller hälen inte längre påtaglig, är en PAOD troligt. Testmetoder såsom provet efter lagring Ratschow (a perfusion test av fötterna) bekräftar misstanken om. En slutlig diagnos ställs genom funktionella tester såsom Doppler-tryckmätning (med användning av ultraljud, är blodtrycket i benen bestämd) och Oszillografie (bestämning av volymsvängningar i benet) liksom avbildningsmetoder såsom Gefäßangiografie (kontrastmedel röntgen av kärlen) eller magnetisk resonansangiografi (vaskulär avbildning med hjälp av magnetisk resonanstomografi).

behandling

Vid behandling av PAOD läkemedelsterapi kombineras ofta med vasodilatoriska processer och kirurgiska förfaranden. Först läsa information om ofta använda droger i cirkulationsproblem under loppet då de åtföljande terapier.

Läkemedelsbehandling av PAOD

Framför allt bör läkemedel hjälpa till att förhindra framkallandet av paVK. I första hand används så kallade blodplättsaggregeringshämmare. Dessa läkemedel förhindrar trombocytaggregation (blodplättar). Detta förbättrar blodets flödesegenskaper och gör det lättare för blodet att passera genom de trånga kärlen. Typiska trombocytaggregationshämmare är acetylsalicylsyra (ASA) och klopidogrel. Sällsynta antikoagulerande medel, såsom fenprocoumon, krävs (speciellt efter operation).

Blodkärlens dilatationsmedel är naftidrofuryl och prostaglandiner. Fosfodiesteras-3-hämmaren cilostazol utvidgar också blodkärlen och motverkar också klumpningen av blodplättar.

Vaskulära dilatationsförfaranden vid paVK

Bland de vasodilaterande förfarandena i paVK är den så kallade angioplastiken (PTA för korta). Här nedsänktes blodkärlen, till exempel med hjälp av en liten ballong, öppnad och expanderad. Ibland används en så kallad stent. En stent är ett medicinskt implantat i form av ett gitterliknande rör. En stent håller det dilaterade blodkärlet öppet.

En annan metod för vasodilation är den så kallade sympatikolysen. Cirkulationen i armarna eller benen förbättras genom att deaktivera det sympatiska eller sympatiska nervsystemet vid en viss punkt. Den sympatiker är ansvarig bland annat för Gefäßgstellung. Därför upplever många drabbade en vasodilatation och förbättrat blodflöde i det blockerade området efter funktionsförlust.

Operativa åtgärder vid paVK

Som kirurgiska åtgärder vid paVK, bypassoperation eller en så kallad trombendarteriektomi (TEA) är metoderna att välja. I bypassoperationen ersätts en smalare del av kärlet med ett endogent kärl eller en plastprotes. I trombendarteriektomi öppnas det trånga kärlet och rengörs från insidan. Ibland kan ett plastklick införas i kärlet, så det stannar längre.

In-house eller artificiella transplantat eller implantat (så kallat interponera) används för att överbrygga omfattande IVV-skador på stadium IV. För denna vävnad från en annan är hälsosamt kroppsområde eller artificiella biomaterial berättigade.

Ibland krävs en amputation, till exempel ett kirurgiskt avlägsnande av den drabbade foten.

självhjälp

Övningsövningar (i synnerhet fotrullövningar eller näveövningar) samt gångövningar kan hjälpa till att bilda så kallade bypass-kretsar (collaterals) i kroppen. Detta gör att blodet kan dräneras bättre. paVK-patienter kan gå längre smärtfritt och klagomål i armen minskar. Detaljerade anvisningar för dessa övningar och mer information kan erhållas från en fysioterapeut.

förebyggande

För att förhindra en PAOD bör du särskilt undvika riskfaktorerna och uppmärksamma en hälsosam livsstil. Detta inkluderar:
  • Sänka förhöjda blodlipidnivåer
  • varierad och hälsosam diet
  • bra attityd hos högt blodtryck och diabetes
  • avstå från nikotin (för mer information, se sluta röka)
  • regelbunden motion
  • Ta bort övervikten
  • Förbättra allmän hälsa och positivt påverka stress.

Paod (perifer arteriell sjukdom)

FAQ - 💬

❓ Wat is PAOD?

👉 Wat is Perifeer Arterieel Vaatlijden? Perifeer Arterieel Vaatlijden is een vernauwing of afsluiting in de slagader naar het been veroorzaakt door slagaderverkalking. Hierdoor stroomt minder of zelfs geen bloed naar de benen en ontstaat een gebrek aan zuurstof in de benen of voeten.

❓ Wat valt onder perifeer vaatlijden?

👉 Bij vaatlijden in de benen, ook wel perifeer vaatlijden of etalagebenen genoemd, treedt een vernauwing op in de slagaders die naar uw beenspieren gaan. Tijdens het lopen hebben de spieren in uw benen dan relatief meer zuurstof nodig.

❓ Wat te doen bij perifeer arterieel vaatlijden?

👉 Er zijn verschillende operatieve behandelingen:

  1. Schoonmaken van het bloedvat. Het schoonmaken van het bloedvat noemen we een endarteriëctomie. ...
  2. Omleiding. Bij een omleiding (bypass) blijft de afgesloten slagader op zijn plaats. ...
  3. Amputatie. Als het zuurstoftekort zeer ernstig is, kan het weefsel zelfs afsterven.

❓ Wat zijn symptomen van arteriële insufficiëntie?

👉 Andere klachten van vernauwing kunnen zijn: koude voeten, verminderde haargroei op de benen, verdikte teennagels (vaak met schimmelinfectie) en vertraagde nagelgroei. Door de slechtere doorbloeding kunnen de benen bleek worden bij het optillen en rood verkleuren bij het laten afhangen van de benen.

❓ Waarom niet zwachtelen bij arterieel vaatlijden?

👉 De belangrijkste contra-indicatie voor compressietherapie is arteriële insufficiëntie. Een (te) hoge druk kan de bloedtoevoer naar de huid en het onderhuidse weefsel verminderen en leiden tot necrose en ulceratie. Dit geldt met name voor patiënten bij wie de arteriële doorbloeding reeds verminderd is.

❓ Hoe wordt PAV behandeld?

👉 U kunt veel doen om etalagebenen (perifeer arterieel vaatlijden) onder controle te houden, bijvoorbeeld medicatie innemen, uw dieet of eetgewoonten aanpassen en uw leefstijl veranderen. Wanneer deze veranderingen onvoldoende zijn, kan uw arts dotteren (ballonangioplastiek) of het plaatsen van een stent aanraden.

❓ Welke pijn bij verstopte aderen?

👉 De patiënten zullen meestal klagen over pijnklachten, krampen of een vermoeidheidsgevoel in de kuiten, bovenbenen of de billen. Dit is het gevolg van het zuurstoftekort in de spieren op het moment van de inspanning.

❓ Kun je genezen van etalagebenen?

👉 Er bestaan geen medicijnen om vernauwing van de beenslagader te behandelen of te genezen. Wel zijn er medicijnen die het risico op (verdere) vernauwing of afsluiting van de slagaderen verkleinen. Ook de kans op andere hart- en vaatziekten, zoals een hartinfarct of een beroerte, wordt hierdoor kleiner.

❓ Hoe vaak komt perifeer vaatlijden voor?

👉 Etalagebenen (perifeer arterieel vaatlijden - PAV) is een zeer veel voorkomende aandoening waaraan wereldwijd miljoenen mensen lijden. Geschat wordt dat er 800.000 tot een miljoen Nederlanders last hebben van vernauwingen of verstoppingen in de beenslagaders. Ongeveer de helft daarvan heeft last van etalagebenen.

❓ Wat zijn 2 symptomen van arterieel tekortschieten in de benen?

👉 Symptomen

  • Etalagebenen of rokersbenen (claudicatio intermittens)
  • Koude voeten.
  • Traag of niet genezende wonden op de voeten en/of de benen.
  • Verminderde haargroei op de benen.
  • Verdikte teennagels (vaak met schimmelinfectie), vertraagde nagelgroei of zelfs gangreen (afsterven van de teen)

❓ Wat kun je doen tegen vaatvernauwing in de benen?

👉 In het algemeen kan gesteld worden dat er geen medicijnen zijn tegen vaatvernauwing. Behandeling is of operatief (opereren, dotteren, etc.) of conservatief (staken van nicotine, looptraining). Het merendeel van de patiënten wordt conservatief behandeld.


Gillar Du? Dela Med Vänner: